onsdag 13 oktober 2010

Utdrag från skiljedomen och lite egna funderingar

Under punkten
PARTERNAS BEVISNING
Anita x/ punkten 13 står det: i skiljedomen

I "Antikoagulantiabehandling och Ryggbedövning - svenska riktlinjer anförs bl a. följande. Flera författare har visat att risken för blödningskomplikation vid centrala blockader ökar graden av trauma vilket innebär att en spinalbedövning är säkrare än ren epiduralblockad som i sin tur är säkrare än analgesi med kvarliggande epiduralkateter. -Svår spinal (= flera stick) utgör en klar riskfaktor för blödning och utveckling av spinalhematom. Två större studier, inkluderande mer än 100 fall av spinal hematom. visande att majoriteten av spinalblödningar uppkom hos patienter med kvarliggande epiduralkateter. Avlägsnandet av epiduralkatetern är lika riskfylld som införandet av densamma och 30-60 % av de kliniskt relevanta spinalhematom uppstår efter att katetern dragits. - En av de allvarligaste komplikationerna till punktion i spinalkanalen är bestående neurologiska bortfallssymtom till följd av kompression utövad av hematom. - Dekomprimering med laminektomi inom 8 timmar från symtomdebut ger goda möjligheter att undvika bestående men. Övervakning efter punktion i spinalkanalen och sjukhusens totala resurser måste därför möjliggöra tidig upptäckt av symtom och ge möjlighet till slutgiltig behandling inom 8 timmar. Sannolikt kan venösa epiduralblödningar ge trycksymtom, framför allt genom volymexpansion orsakad av osmos efter infektion. Detta kan förklara förekomsten av sent uppdykande symtom.- De symtom som ses vid hematomutveckling är: Pares i benen (debutsymtom i 46 %) ryggsmärtor (debutsymtom 38 %), sfinkterrubbningar, sensibilitetsbortfall, radierande smärtor och förlängd pares efter central blockad. Eftersom symtom kan debutera lång tid efter punktion måste alla patienter vara informerade om att vid dessa symtom omedelbart kontakta sjukvården. - Flest komplikationer ses i samband med kontinuerlig epiduralbedövning. De moment som anses medföra risk för blödning är förutom själva punktionen även manipulation av katetern,  såväl lägesjusteringar som avlägsnandet. - Dagens postoperativa smärtlindring med kontinuerlig epiduralbedövning är en komplicerad teknik som stället stora krav på organisation och kunskap.
- Övervakningsrutiner och dokumentation måste vara väl strukturerade och tillämpas konsekvent. Ett speciellt protokoll för kontinuerlig epiduralbedövning är att föredra. För att upptäcka en eventuell blödning efterforskas ovan angivna symtom var 4:e tim."

I skiljedomen går att läsa att alla tre läkarna har muntligen bekräftat de uppgifter de lämnat i sina utlåtanden. De har tillagt bl a följande:

Dr 1
"Smärtan i vänster ben direkt efter det första nålsticket beror troligen på en nervrotskontakt som brukar gå över snabbt. Det är mycket osannolikt att Anita" ( xs) "besvär har uppkommit på grund av epiduralt hematom eller bakteriell infektion eftersom dessa komplikationer ger allvarlig neurologi i mycket nära anslutning till anläggandet av en epiduralkateter. Dessa båda komplikationer är dessutom synnerligen ovanliga. Nervus cutanis femoris lateralis är en ensorisk nerv som inte kan utveckla parapares."

Dr 2
"Det är sannolikt att man vid första sticket kom åt en nervrot som normalt bara ger en "elektrisk" stöt som kan bestå kortare eller längre tid. Epiduralt hematom och bakteriell infektion leder till ofta allvarliga, mycket typiska symtom som kommer snabbt, inte veckor eller månader, efter epiduralinsättningen."

Dr 3
"Det är mycket osannolikt att Anita" ( x) "inte skulle ha behövt sjukhusvård om det förelegat ett epiduralt hematom eller en bakteriell infektion efter anläggandet av epiduralkatetern."

"Föreligger ett direkt orsakssamband mellan anläggandet av epiduralkatetern och Anita"  (x) "besvär?

Vid utredning av om en behandlingsskada föreligger enligt moment 2.1 är den första frågan om skadan har orsakats av behandlingen dvs det ska föreligga ett direkt orsakssamband mellan vårdåtgärden och skadan. Det innebär att om åtgärden inte hade vidtagits så hade i vart fall inte den skadan uppkommit."

"Anita" (x) "hävdar att det finns ett direkt orsakssamband mellan anläggandet av en epiduralkateter och de besvär som hon alltsedan behandlingen har haft dvs, att om åtgärden inte hade vidtagits så hade hennes besvär inte uppkommit."

"LÖF å sin sida anser att utredningen i målet inte ger stöd för att de besvär som Anita" (x) "har anmält med övervägande sannolikhet har orsakats av den inlagda epiduralkatetern."

"Vilka komplikationer kan förekomma vid epiduralanestesi?

Av utredningen av målet framgår följande.
Epiduralanestesi är en säker teknik och att det föreligger en mycket låg risk för allvarliga komplikationer. Dessa komplikationsrisker kan indelas i två grupper nämligen dels sidoeffekter av via katetersystemet tillfört läkemedel och dels punktions-/kateterbetingade komplikationer. Enligt" Dr 3 "manifisteras båda dessa komplikationstyper genom symtom som uppkommer resp blir maximala i tidsmässig nära anslutning till ingreppet. Endast den senare komplikationstypen är aktuell i detta fall."

"De vanligaste men också ofarliga komplikationerna inom denna grupp är accidentell nervrotskontakt, mjukdelssmärta, accidentell durapunktion och tekniska svårigheter vid punktion resp. katerintroduktion. Nervrotskontakt medför smärta inom ifrågavarande nervrots territorium, denna smärta är nästan alltid av övergående natur och bestående bortfallssymtom är mycket ovanliga. En punktionsbetingad mjukdelssmärta är också nästan alltid övergående. Durapunktion kan ge upphov till huvudvärk pga ryggmärgsvätskeläckage."

"I mycket sällsynta fall kan en allvarlig eller potentiellt allvarlig komplikation inträffa. Det rör sig om dels bakteriell infektion och dels epiduralt hematom. Bakteriell infektion kan medföra hjärnhinneinflammation, blodförgiftning eller varbildning. Symtomen vid dylika tillstånd är feber och allmänpåverkan samt vid hjärnhinneinflammation huvudvärk och medvetandepåverkan resp vid varbildning lokal smärta samt neurologiska symtom."

"Vilka besvär uppvisade Anita x efter epiduralanestesin?

Av Anita" (x) "egna uppgifter och övrig bevisning framgår i fråga om Anita" x "besvär följande:
Före förlossningen var hon fullt frisk. Redan vid det första sticket vid epiduralanestesin kände hon smärta i vänster ben och i ryggen. Påföljande dag upplevde hon stickningar och domningar i höger lår. Hon kände sig också hängig. Under sommaren 1992 började hon trampa fel och ramla omkull. Hon hade också ryggproblem. Under år 1994 började hon stöta i fötterna och fick sämre balans. Hennes besvär utvecklades alltmer och hon fick en ökad stelhet i kroppen samt smärta i hela kroppen samt kramper i ben, fötter, underliv och tarmar. Dessa besvär ledde till att hon i maj 1997 blev helt sjukskriven och hon har alltsedan dess varit helt arbetsoförmögen.

"Finns något orsakssamband mellan Anita"( x) "besvär och epiduralanestesin?"

"Utredningen ger enligt skiljenämndens uppfattning vid handen att Anita" (x)" i samband med och efter förlossningen uppvisat besvär som  typiskt sett skulle kunna härröra från epiduralanestesin. Sålunda har hon haft smärta i vänster ben och ryggen samt stickningar och domningar  höger ben. Vidare har hon senare utvecklat svaghet i benen samt balansrubbningar."

"Frågan i målet är om det är övervägande sannolikt att de besvär som Anita" ( x) "har visat upp har en annan orsak än epiduralanestesin."

"Om det hade rört sig om en bakteriell infektion eller ett epiduralt hematom - komplikationer som oftast är av allvarligt slag och synnerligen sällsynta - är det enligt läkarna mycket osannolikt att Anita"( x) "skulle ha kunnat klara sig utan vårdkontakt i tidsmässigt nära anslutning till behandlingen."

"När det slutligen gäller Anita" (x)  "övriga besvär har besvären utvecklats efterhand och har lett till att Anita" (x) "efter fem år tog kontakt med sjukvården. De hörda läkarna har anfört att dessa besvär inte har något tidsmässigt samband med epiduralanestesin. Även i detta fall gäller att om Anita" (x) "hade drabbats av en allvarlig komplikation i form av bakteriell infektion eller ett epiduralt hematom så skulle denna komplikation ha krävt sjukvård i tidsmässigt nära anslutning till kateterinsättningen."

"Med hänsyn till vad som framkommit finner skiljenämnden övervägande sannolikt att Anita" (x) "besvär efter förlossningen har haft en annan orsak än anläggandet av en epiduralanestesi. Det har trots omfattande undersökningar inte gått att utreda om Anita" x "lider av någon definitionsmässigt organiskt betingad neurologisk funktionsstörning.

Sammanfattning

"Skiljenämnden finner det övervägande sannolikt att de besvär som Anita" (x) "lider av efter förlossningen år 1992 inte har samband med anläggandet av en epiduralanestesi. Anita" (x) "talan kan därför inte bifallas vare sig med stöd av § 2 moment 2.1 eller § 2 moment 2.2 Ersättningsbestämmelserna. Anita"( x)" talan ska därför ogillas."

Skiljedomen är undertecknad av alla tre skiljemännen.

Mina egna funderingar

Jag hade alla ovanstående symtom som jag har berättat och jag uppsökte BB i nära anslutning till förlossningen men hade glömt bort det. Jag har inte haft stöd av journalen från BB eftersom den är borta. Det hade ju varit väldigt bra att ha den som stöd för minnet och även som bevismaterial.

Jag låg på epiduralkatetern c 8 timmar och det gjorde väldigt ont. Jag hade huvudvärk, allmänpåverkan och troligtvis feber och dessutom ingen känsel i höger lår dagen efter förlossningen. Jag hörde väldigt dåligt och jag uppsökte BB när jag hade haft feber på över 42 grader efter hemkomsten men fick komma och träffa förlossningsläkaren först kvällen efter när han var i tjänst. Det var den bedömning som personal på BB gjorde när vi ringde och frågade vad vi skulle göra. Febern hade  gått ner när jag träffade honom men som jag minns det ville han lägga in mig och gick iväg för att kontrollera om det fanns plats, men det fanns inga platser. Dessutom som jag minns det var han stressad just då för han hade fått gå ifrån en operation eller något för att undersöka mig. Han sa även att han skulle skriva in i min journal på BB om återbesöket eftersom det var där jag hade varit.

Någon övervakning skedde aldrig av mig under natten efter förlossningen. Som jag minns det kontrollerades varken feber eller blodtryck under de fem dagar som jag var på BB.

Det har gjorts en ofullständig utredning hos den första neurologen som jag ser det. De undersökningsfynd som har gjorts av min nuvarande neurolog hade troligtvis stärkt min ställning gentemot LÖF om de hade kommit fram innan skiljeförhandlingen.

Först stack läkaren en gång för att sätta in epiduralen och det gjorde vansinnigt ont, sedan stack hon en gång till för att den kom fel första gången. Sedan användes inte epiduralen iallafall. Jag är osäker på om läkaren bytte nål mellan sticken, jag såg inte eftersom det skedde bakom min rygg. Som jag minns det sövdes jag  för att det var "personalbrist" vilket är väldigt märkligt, eftersom jag har fått höra att det krävs mer personal för att sätta narkos. Dessutom ska det vara farligare med narkos.

EDA:n användes inte alls, den bara satt där i ryggen i många timmar. Det blev ett väldigt tryck på den eftersom jag låg på rygg på den och jag hade gått upp c 26 kg under graviditeten.

Det finns inte någon notering i anestesijournalen om att doktorn stack två gånger för att sätta epiduralen och inte heller någon anledning till varför det byttes till narkos. Journalen är väldigt knapphändigt ifylld.

Som jag minns det från skiljeförhandlingen sa  Dr 1, som var anestesiläkare, att han inte kunde förstå varför det byttes till narkos i mitt fall. Jag tycker mig minnas att han också sa att det måste ha varit fara för barnets liv och att man måste få ut barnet snabbt, annars skulle man inte ha bytt till narkos.  Men det var det inte,  det var "personalbrist". Dr 1 sa också vid det muntliga förhöret, som jag uppfattade det,  angående bakteriell infektion, att ingenting är omöjligt, det var inte uteslutet. Han sa också att hematom (dvs blödning) bara kan diagnostiseras inom timmar efteråt, sedan är det för sent.

Det är min minnesbild av vad Dr 1 sa under skiljeförhandlingen.

Enligt min advokat och hennes biträdes anteckningar/minnesbilder, svarade Dr 1 - på motpartsombudets med allmänna fråga - ang bakteriell infektion att -" inget är omöjligt" samt "det går inte att utesluta". När det gäller epiduralt hematom anförde han att det ska diagnostiseras "inom timmar" och kan inte konstateras långt senare. Han anförde att anledningen till att man övergått från epidural till spinal, man vinner tid, bättre.
Narkos något farligare.

Dessvärre kom inte det här med i skiljedomen.

Jag har varit så fruktansvärt sjuk i många år. Det vore ju därför alldeles orimligt och omänskligt att begära att jag ska komma ihåg alla detaljer när jag inte ens har haft journalen från BB att luta mig mot. Där det högst troligt står noterat först att vi ringde och frågade vad vi skulle göra när jag hade hög feber och att de ville att jag skulle komma in först när förlossningsläkaren var i tjänst och att jag har varit på återbesök hos förlossningsläkaren i nära anslutning till förlossningen.

Eftersom min hjärna också är påverkad av skadan, är det  inte särskilt konstigt att jag har haft minnesluckor.

Jag är svårt invalidiserad men har fått hjälp av medicinen Madopark de sista två åren. Åren innan var katastrofår då jag inte fungerade alls i stort sett. Jag var mer eller mindre sängliggande och kunde knappt äta själv och  klädde på mig med stora svårigheter. När jag var uppe höll jag mig i väggar och bänkar  för att överhuvudtaget kunna hålla mig på benen. Jag var beroende av ledsagare om jag skulle göra någonting utanför bostaden.

Som jag har berättat är jag helt beroende av Madopark för att få min kropp och hjärna att fungera  Vissa tider på dygnet fungerar kroppen dåligt med stora gångsvårigheter, balansrubbningar och stelhet men valet mellan att äta Madopark eller inte är  trots allt ganska lätt att göra eftersom jag har fått ett mycket bättre liv sedan jag började med Madopark. 

Mycket av min energi har gått till att få livet att fungera för mig och min familj. Min ambition har varit att min dotter skulle få ha ett så normalt liv som möjligt trots allt. Hon har fått hjälpa mig väldigt mycket genom åren med både det ena och andra och därför har hon dragit ett orimligt stort lass här hemma som  hennes jämnåriga kompisar inte har behövt göra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar