Komplementärmedicin

Som jag har berättat tidigare så mådde jag inte bra efter förlossningen .

I augusti 1992  började jag gå på akupunkturbehandling hos en akupunktör. Den här första akupunktören har i intyg skrivit att jag började hos henne på akupunkturbehandling  i augusti -92 för att jag inte mådde bra efter förlossningen och att den ena foten inte fungerade normalt när hon träffade mig.

Jag har fortsatt att gå på akupunkturbehandling genom åren och har mått bra av det. Den akupunktör som jag började hos 1994 och fortfarande går hos gör kombinationsbehandlingar med massage och akupunktur och det har hjälpt mig en hel del.mot min stelhet och värk.
Hon skriver i intyg att hon känner mig sedan 1994 då jag gick hos hennes mamma på rosenterapi, att jag inte har varit symtomsfri sedan hon såg mig första gången -94 och att mina symtom har blivit värre sedan dess.
" Anita stötte i fötterna när hon gick, så hon behövde mycket uppmjukande behandlingar på fötterna. Musklerna på framför allt vä ben var mycket spända hela tiden och krampade ibland. Behandlingarna gjorde att hon fick för stunden lättare att röra sig och att musklerna blev mjukare."
I intyget står det också att jag hade sökt hennes mamma 1993 för att se om rosenterapi  skulle kunna lindra mina besvär  såsom värk i rygg, ben och trötthet.

Eftersom jag var så stel och konstig i kroppen började jag 1993, dvs året efter förlossningen att gå på rosenterapi för att prova om det kunde vara bra för min stelhet, ryggvärk och konstiga känsla i benen.
Jag har också gått mycket på massage för stelheten och värken.

Jag har genom åren periodvis också gått hos kiropraktor och naprapat.

Jag har varit tvungen att gå på fotvård var tredje - var fjärde vecka under många år för att jag har stött i fötterna/tårna  när jag går. Jag har gått konstigt  länge och går fortfarande  konstigt när jag inte har medicinen verksam i kroppen, därför har det blivit stort tryck på tårna. Mina fötter måste skötas fortfarande var fjärde vecka av forvårdare.

Nackdelen är att dessa behandlingar inte subventioneras på något sätt utan att man får bekosta det helt själv. Allt från kiropraktor, naprapat, rosenterapi, massage, fotvård och akupunktur, ingenting av det subventioneras.

Det har ju varit en stor utgiftspost genom åren men det har varit nödvändigt för att jag skulle kunna fungera och orka med vardagen och hålla kroppen någorlunda i schack.

Innan förlossningen hade jag aldrig gått på någon komplementärmedicinsk behandling, bara fotvård en eller två gånger.