Slutlig bevisuppgift till skiljenämnden

Denna del var också  med i yttrandet över LÖF:s svaromål som var mitt förra inlägg men kommer här separat eftersom det annars hade blivit alldeles för långt..

Bevisuppgift

1 Muntlig bevisning

1. Partsförhör med Anita x, som till utvisande av skadans omfattning samt till styrkande av att hennes besvär orsakats av anläggandet av epiduralkatetern.

2 Skriftlig bevisning

1. Epiduralanestesijournal från Förlossningsavd. x sjukhus; till styrkande av att de besvär som uppstod i omedelbar anslutning till anläggandet av EDA-katetern påtalades av Anita x redan på förlossningsavdelningen.

2. Intyg från sjukgymnast x x , till utvisande av hennes diagnostisering av Anita x.

3. Intyg från Dr xx (första neurologen) vid x sjukhus, av den 23 februari 1998, till styrkande av att han funnit att Anita x har positiv Babinski höger sida, misstänkt positiv Babinski vänster sida, bilateral central pares i benen, tydlig toedrag samt till utvisande av besvärsutvecklingen.

4. Röntgenutlåtande av den 3 november 1999 från x sjukhus, till styrkande av att en rad alternativa skadeorsaker uteslutits.

5. Intyg av den 21 december 2001 från Dr x x neurologspecialist vid x x, till styrkande av att han funnit att Anita x går på ett okaraktäristiskt sätt och stöter i tån, att hon har stegrade reflexer i benen och suspekt positiv Babinski bilateralt samt tonusökning i benen.

6. Skrivelse av den 29 juni 2006 från Dr x x, specialistläkare i neurologi, till utvisande av  innebörden av diagnosen "spastisk parapares", att han funnit att Anita x gång är okaraktäristisk, att han funnit ökad spänning i benen samt att han inte ser någon alternativ sjukdomsbild.

7. Intyg av den 18 december 2003 från Dr x x, (min allmänläkare)  till utvisande av omfattningen samt karaktären av Anita x invaliditet samt till utvisande av dennes bedömning av orsaken till dessa besvär,

8. Skadeanmälan av den 14  januari 1999, till utvisande av de omständigheter som ligger till grund för anmälan.

9. Artikeln "Severe complications assosiated with epidural and spinal anastehesias in Finland 1987-1993. A study based on patient insurance claims" av Arimaa U, Landensuu M, Conzanatis DA:  till utvisande av att bland de anmälda komplikationerna till epiduralbedövning återfinns  "paraparesis", "Peroneal nerve paresis" samt "neurological deficit". (tidigare bilagd i yttrande av den 4 december 2007).

10. Artikeln "Adverse effects of spinal and epidural anastesia" av Parnass SM, Schmidt RJ till utvisande av: att "parapleghia from eighter haematoma or abscess, arachnoiditis or trauma" anges som kända komplikationer till epiduralbedövning.(tidigare bilagd).

11. Artikeln "Severe Neurological Complications after Central Neurological Blockades in Sweden 1990-1999" av Moen, Dahlgren och Irestedt;  Anesthesiology 2004;101:950-9 s, 950 ff, till utvisande av vilken typ av neurologiska besvär som är kända vid användande av epiduralblockader (tidigare bilagd).

12. Riktlinjerna "Antikoagulatiansbehandling och ryggbedövning - svenska riktlinjer", till utvisande av kända risker med samt komplikationer efter epiduralbedövning (tidigare bilagd).

13. Uttalande av x x, ordförande i Sveriges Allmänna Patientförening till utvisande av orsakssambandet mellan Anita x besvär samt anläggandet av epiduralkatetern (tidigare bilagd).

14. Skrivelse från Anita x make; x x , till styrkande av att det vid anläggandet av epiduralkatetern var fråga om två stick samt att sjukhuspersonalen var okoncentrerad vid det aktuella tillfället (bilagd tidigare).

15. Artikel från SvD en 11 mars 2002, till utvisande av att skadeförloppet vid neurologisk skada till följd av epiduralblockad kan innefatta en gradvis försämring av tillståndet (tidigare bilagd)..

16. Färdtjänstutlåtande från färdtjänstens konsultläkare x x, Leg Läk. Specialist, till styrkande av att Anita x drabbats av svår invaliditet (här bilagd).

17. Intyg av den 15 januari 1999 av Dr x x, spec Psykiatri,  till styrkande av att Anita x inte lider av någon psykisk åkomma (här bilagd).

18. SOU 2004:12 s 118-119 till utvisande av att skador kan uppstå såväl av det läkemedel som används som av utförandet samt att känslonedsättning, värk och förlamning är förekommande skador till följd av anlagd epiduralkateter (här bilagd).

19. Interpellation till Riksdagen 2001/02:376 till utvisande av de skador som kan uppkomma efter epiduralbedövning vid förlossning och att dessa kan vara livet ut (här bilagd).

20. Journal från Neurologiska Mottagningen på x sjukhus till styrkande av att Anita x har Babinski klart positiv bilateral, utpräglad toedrag vänster, spastisk parapares samt till utvisande av besvärsutvecklingen (här bifogad).

Bevisningen ovan åberopas sammantaget till styrkande av att Anita x vid anläggandet av epiduralkatetern tillfogats en skada som kunnat undvikas samt att denna skada lett till svår invaliditet.

xxx 13 februari 2008

xxxxx

Senare kompletterade vi till skiljenämnden även med punkt 22-23

22. Intyg från akupunktör x x till styrkande av att Anita x uppvisade skaderelaterade besvär redan i augusti 1992 samt att hon gått på akupunkturbehandling för dessa besvär redan från denna tidpunkt. (bil 1)

23. Intyg från akupunktör x x, till styrkande av Anita x fortsatta skaderelaterade besvär samt att hon gått på behandlingar för dessa i form av Rosenterapi, massage samt akupunktur från 1994 och framåt (bil 2).