måndag 18 mars 2013

På TV4 Nyhetsmorgon idag om förlossning, smärtlindring/epidural vid förlossning

Idag på TV4 Nyhetsmorgon hade de ett avsnitt om "Allt du vill veta om förlossning" där det var en förlossningsöverläkare, en barnmorska och en psykolog med.

12,16 minuter in  i programtiden pratade de om smärtlindring vid förlossning där barnmorskan tog  upp tillgängliga smärtlindringsmetoder som är ryggbedövning, lustgas men även de lite mer alternativa smärtlindringsmetoder som finns.  Tilde de Paula som var en av programledarna nämnde också akupunktur som enligt barnmorskan används vid mellan 6-10 procent av förlossningarna.

Jag tycker att det  var väldigt bra att de här mer ofarliga metoderna togs upp som alternativ till epidural.

Förlossningsöverläkaren tog upp att den bästa smärtlindringsmetoden är ryggbedövning och att det finns en viss risk för övergående besvär såsom lite ont i ryggen, lite pirr i benen och domningar. Att det i regel går över efter några veckor, eller högst några månader. Då frågade programledaren med anledning av att "Anita" har frågat om skador efter epidural som kan uppkomma och att hon (dvs jag) själv är skadad och nu är orolig för att flera ska bli skadade. Programledaren nämnde även att det var flera som hade skrivit till redaktionen om det här. Förlossningsöverläkaren sa då "att det finns sällsynta, väldigt sällsynta komplikationer som gör att man kan få allvarliga nervskador efter ryggbedövning" men att det är jätteovanligt. Det kan inte vara mer än högst en varje år i Sverige.
 
Barnmorskan sa att epiduralen inte är helt ofarlig och att det krävs förberedelser innan. Hon sa även att just epiduralen är ett större ingrepp i kroppen och att det inte är som att bada precis.

Jag har skrivit tidigare i min blogg om att jag är fundersam över hur skadestatistiken har tagits fram. Jag undrar om den bara är baserad på skadeanmälningar som har rapporterats från anestesikliniker på sjukhusen? I så fall kan det finnas ett mörkertal tror jag. Av de kvinnor som jag har kontakt med som är skadade av epidural är det ingen som ingår i den kända skadestatistiken.

En annan intressant fråga är också om det görs någon uppföljning på de här kvinnorna som förlossningsöverläkaren nämnde. Som har problem från några veckor efter förlossningen upp till några månader? Görs det uppföljning efter en viss tid till exempel efter 1 år, 2 år eller 3 år  för att se om besvären  har gått över? Eller kan det vara så att de här kvinnorna slutligen hamnar hos neurologer precis som jag gjorde, eller som J som snurrar runt i sjukvården och som har en egen  berättelse här på min blogg?

Då är de inte heller med i någon statistik för skadade efter epidural.

Som jag har berättat tidigare fick jag ingen som helst information om att det fanns några risker med epiduralbedövning innan kejsarsnittet. Den information som jag fick var bara att det var en vanlig lokalbedövning och att det gör vi  ofta här  och det brukar gå så bra, som läkaren sa till mig när jag passade på att fråga hur det skulle gå till, när jag  fick datum för kejsarsnitt. Jag fick ju kejsarsnitt för att min dotter fortfarande  låg i säte efter att jag hade varit inne på ett vändningsförsök på sjukhuset.

Bifogar länken till Nyhetsmorgon idag:

https://www.youtube.com/watch?v=uLcuo-03Iuk&feature=youtu.be

onsdag 13 mars 2013

Artiklar i senaste Läkartidningen om vårdskador, patientsäkerhet och etik.

Igår, 2013-03-12 publicerades en artikel i Läkartidningen nummer 11 som handlar om att personal som har varit inblandade i vårdskador också behöver hjälp att bearbeta det som har hänt.
I artikeln tas upp att:
"Ett systematiskt stöd i form av samtal med kolleger och chefer efterfrågades liksom en mer öppen attityd på arbetsplatsen till det faktum att alla begår misstag."

Sjukvårdspersonalen mår säkert också dåligt när det sker felbehandlingar i vården och kanske i synnerhet om de själva har varit inblandade på något sätt. Jag tror inte heller att personalen är oberörd och som jag har skrivit tidigare, läkare och övrig vårdpersonal är också människor och alla människor kan göra misstag.

Precis som jag också har skrivit tidigare tror jag att det är många som arbetar i sjukvården som mår dåligt av att patienter blir skadade och att skadade patienter inte ens får ersättning från patientförsäkringen. Det kan ju inte kännas bra för dem heller.

Bifogar länken:

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=19359

Avslutningsvis i artikeln rekommenderas läsarna att även läsa:

"Patientsäkerhet är sjukvårdens viktigaste strategiska fråga
Medicinsk kommentar" Jag citerar nedan från artikeln:

"Sammanfattat

Vårdskador drabbar tre offer - patienten, inblandade medarbetare och organisationen.

Patienten ska informeras om skadan, få ett beklagande och snarast ges adekvat behandling för skadan.

Inblandade medarbetare ska ges systematiskt krisstöd.

Patienten och medarbetarna ska göras delaktiga i arbetet med att ta fram åtgärder för att förhindra en upprepning."

Bifogar länken:

 http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=19352

Det låter väldigt lovande tycker jag. Det vore väl alldeles utmärkt om sjukvården vill och kan lära sig något av oss som har blivit skadade. Vi som är skadade vill inte att fler ska behöva drabbas av det som har drabbat oss. Så om sjukvården vill ha hjälp från oss på något sätt för att undvika att  sådana här skador sker i fortsättningen så är jag villig att hjälpa till om jag kan bidra med något.

I samma nummer av Läkartidningen finns också en artikel om etik där det står:

"En medicinsk etik baserad på principerna att göra gott, inte skada, respektera självbestämmande och vara rättvis bör kompletteras med en etik som framhåller önskvärda egenskaper (»dygder«) och förhållningssätt hos läkare och andra vårdgivare."

Bifogar länken:

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=19364