Jag har inte känt mig frisk sedan förlossningen.
Alltsedan förlossningen har jag haft ont i ryggen och nedsatt känsel i benen och fötterna.Även armarna har varit påverkade hela tiden.
Något dygn efter hemkomsten från BB på natten fick jag fruktansvärt hög
feber. Jag har aldrig haft så hög feber varken förr eller senare. Det
var över 42 grader och jag fullständigt kokade och jag hade svåra
frossattacker. Tänderna skallrade i munnen på mig. Jag vet att jag
kontrollerade en gång till för att febern var så osannolikt hög.
Febertermometern visade samma temperatur även andra gången.
Någon månad efter förlossningen började jag att trampa fel och ramla helt oförklarligt. Fötterna bara vek sig.
Ungefär två år efter förlossningen började jag att stöta i fötterna när jag gick. Så småningom blev det vid varje steg. Med påföljden att jag snubblade väldigt lätt.
Balansen försämrades succesivt och jag började lägga mig till med en allt märkligare gångstil som kommenterades av min omgivning alltmer. Jag slängde med fötterna på något sätt och jag kunde inte styra över det här själv hur mycket jag än ville.
Jag blev väldigt stel i kroppen.
Ständig värk i hela kroppen.
Mina ben och bak är ständigt spända och värker.
Succesivt försämrades tillståndet ännu mer. På stapplande ben kunde jag förflytta mig själv högst 20 meter sedan tog krafterna slut. Hemma höll jag mig i väggar och bänkar när jag var uppe på benen. Jag låg mest hela tiden. Kunde knappt klä på mig själv och inte skära maten. Jag åt med sked och kunde knappt hålla i skeden själv. Jag kunde inte ens göra de enklaste hushållssysslor som att plocka ur diskmaskinen pga balansen och jag hade ingen ork.
Det blev ju en positiv vändning när jag började med Madopark men som jag har sagt tidigare så är jag helt beroende av den medicinen. Dessutom har jag medicinglapp och då är jag spänd som en fiolsträng hela tiden och det värker i kroppen och det är helt omöjligt att få kroppen att slappna av. Gångsvårigheterna med snubblingsrisk och balansproblem är då tillbaka. Om jag råkar snubbla på någonting då har jag svårt att parera som friska kan göra och jag faller rakt fram.
Vissa "dåliga dagar" är jag helspänd nästan hela dagen trots Madopark och har väldigt svårt att gå och hålla balansen och jag släpar framförallt ena benet.
He igen!
SvaraRaderaJa, jag lider så , när jag läst om detta , vid förlossning och efter..du är väl inte så gammal..? Det ska/bör inte få hända sådana här saker överhuvudtaget..hur rör du dig idag? Tar du fortfarande medicinen Madopark..?
Anki
Hej igen!
SvaraRaderaDet har ju gått 19 år sedan förlossningen, åren går ju och livet rinner iväg. Så jag är ju äldre nu än när det hände såklart.
Jag är helt beroende av Madopark för att existera. Utan Madopark och vid medicinglapp har jag jättesvåra gång- och balansproblem och är väldigt spänd i hela kroppen. Som på helspänn hela tiden och kan inte slappna av i kroppen. Jag släpar ena benet när jag går. Plus att jag har väldiga smärtor. Men när Madopark är verksam och det är en "bra dag", så kan man nästan inte se att jag är så sjuk som jag är. Ser faktiskt riktigt normal ut och folk kan nog ibland undra över varför jag åker färdtjänst.
Anita