lördag 22 januari 2011
Forskning som har bedrivits på komplikationer efter ryggbedövning
Jag googlade vidare på skador vid ryggbedövning och hittade då en artikel som handlar om en fallgenomgång för Patientförsäkringen som har gjorts, där man kommit fram till att ryggbedövning inte är helt komplikationsfri.
Artikeln har skrivits efter att två anestesiläkare och en professor från LÖF, (anestesiläkarna är inte från LÖF), har gjort en genomgång av anmälda skador till PSR om komplikationer efter ryggbedövning, under åren 1997-1998. Artikeln publicerades i Läkartidningen * volym 97 * NR 49 * 2000,
Bifogat nedan
http://lakartidningen.se/OldPdfFiles/2000/22107.pdf
Jag är lite osäker på om underlaget för undersökningen, dvs om antal patientfall, baserar sig på anmälda skador till PSR, eller om det "bara" är de anmälda skador som har ett orsakssamband satt av sjukvården eftersom man skriver att genomgången har gjorts på ett underlag av rapporterade fall.
Mitt fall är ju inte med hur som helst eftersom jag gjorde min anmälan i januari 1999 till PSR, och jag finns väl inte heller med som anmäld komplikation från det sjukhusets anestesiklinik, skulle jag tro.
Av artikeln kan man utläsa att:
"En genomgång har gjorts av de anmälningar som under en tvåårsperiod inkom till Patientförsäkringen avseende neurologiska komplikationer efter ryggbedövning." "Allvarliga komplikationer är tre gånger så vanliga efter epiduralbedövning som efter spinalanestesi."
Jag känner mig väldigt tveksam till Vårdguidens uppgift om att det endast är 1/200000 fall med allvarliga skador vid ryggbedövning vid förlossning och undrar hur man har kommit fram till den siffran? Den här artikeln visar på en högre incidens av skador om inte jag helt misstar mig men kanske det finns en senare undersökning i Sverige som visar på en lägre incidens skador?
Enligt artikeln i Läkartidningen trodde läkarna som gjorde undersökningen, vad jag förstår, att det fanns patienter som inte ens gjorde en anmälan till patientförsäkringen om de här skadorna och då är mörkertalet ännu större.
Tidningen "Dagens Medicin" publicerade i januari 2009 ett resultat från forskning som hade gjorts i Storbritannien, där man hade kommit fram till att det var små risker vid ryggbedövning, mindre än vad man trott tidigare.
Bifogar länken:
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2009/01/12/sma-risker-vid-ryggbedovni/index.xml
Det hade analyserats 700 000 fall av spinalbedövningar och epiduralbedövningar under ett år om jag förstår artikeln rätt och
bland de här patientfallen har man upptäckt att färre än 30 patienter fick permanenta skador och färre än sex avled.
Tydligen hade man räknat med högre andel skadade och avlidna patienter tidigare och därför verkade forskarna bakom studien nöjda med det här resultatet.
Hoppas att de skadade har fått ersättning från patientförsäkringen och för de som avled önskar jag verkligen att de anhöriga har fått ekonomisk kompensation för sin förlust.
För de drabbade och deras familjer blir livet aldrig vad det har varit igen.
Det kan ju finnas ett mörkertal där som inte har kommit med i undersökningen. Frågan är även här om underlaget bara baserar sig på inrapporterade skador från anestesikliniker eller om det var alla anmälda skador om komplikationer efter ryggbedövning, anmälda till patientförsäkringen?
Jag googlade vidare på utländska resultat på epiduralbedövning komplikationer och hittade en väldigt intressant artikel från USA, MD Eveline Faure står som ansvarig, för artikeln. Om du googlar på utländska artiklar, översatta, då kommer den upp. Det står väldigt starkt formulerat att det inte är tillåtet att vidaresända detta dokument på något sätt, när jag går in på utskriftsfunktionen, därför vågar jag inte länka den hit. Men författaren har gjort detta dokument tillgängligt för allmänheten står det i alla fall, så det är fritt för var och en som är intresserad att söka på den. Det är en väldigt intressant artikel som visar på en högre andel, svåra skador än det som framkom i den sista engelska undersökningen. Den här artikeln är äldre och omfattar flera år vad jag förstår.
Det vore intressant att veta hur många ryggbedövningar som ges totalt i Sverige per år för att kunna sätta skadorna i relation till någon siffra.
Sedan tror inte jag att alla skador upptäcks redan på sjukhuset vid skadetillfället, utan jag tror att symtomen kan komma smygande över tid.
Jag tror inte heller att patienterna blir upplysta om riskerna vid ryggbedövning före en operation eller förlossning. Jag blev inte det i alla fall, doktorn sa "bara en vanlig lokalbedövning, det gör vi ofta och det brukar gå så bra, det är helt ofarligt".
I mitt fall gick det inte alls bra och det var definitivt inte ofarligt för mig.
torsdag 20 januari 2011
Funderingar över livet nu för mig och andra drabbade
Jag såg statistik på att ryggbedövning ges fortfarande vid en mycket stor andel av alla förlossningar i Sverige. Lite olika i olika län men i runt tal, vid mellan 50-65 % av alla förlossningar ger man ryggbedövning. Därtill kommer alla andra operationer där man också använder ryggbedövning.
Jag kan inte förstå varför man ger ryggbedövning i så stor utsträckning när det kan vara så farligt. För när det slår fel så drabbar det så oerhört hårt. Varför riskerar man det? Framförallt vi drabbade som får leva med handikapp livet ut och även våra familjer, har väldigt svårt att förstå varför den här metoden används fortfarande i så stor utsträckning.
Felbehandlingen vid förlossningen har medfört ett oerhört lidande för oss som har drabbats med en mycket försämrad livskvalitét och ekonomi livet ut bara för att vi skulle föda barn. Vi åkte ju inte in till BB för att vi var sjuka, utan vi skulle "bara föda barn" som så många kvinnor gör under sina liv. Nu sitter vi här och kommer inte ur, med svåra handikapp och ingen ekonomisk kompensation fast vi har förlorat våra liv.
Den andra kvinnan som jag har berättat om tidigare fick i och för sig en ersättning från regeringen ex gratia på 200.000 kr för något år sedan, men vad är 200.000 kr för ett helt liv förstört? Inte mycket med tanke på hur mycket det har kostat henne både i lidande och ekonomiskt.
Jag har inte fått någon ersättning alls utan istället har jag processat mot PSR/LÖF och gått ända upp i skiljenämnd och betalat advokatarvode och ändå inte fått någon ekonomisk ersättning från patientförsäkringen. Dessutom har jag fått anstränga mig väldigt mycket för att söka hjälp och stöd och motivera och förklara för alla människor/läkare och andra vad som faktiskt har hänt mig eftersom jag inte har något orsakssamband fastställt även fast jag tycker att jag har det som jag skrev i mitt förra inlägg.
Jag måste bevisa att det som har hänt verkligen har hänt trots att jag har alla kända, svåra och typiska symtom som kan uppkomma vid felaktigt handhavande av epidural.
Försök att tänka er in i att det här skulle hända er själva eller någon närstående.
Hur skulle ni reagera då?
Skulle ni tycka att det var OK?
"Henri" som har lämnat en kommentar på mitt sista inlägg här på bloggen har kommit med väldigt kloka synpunkter. Han berättar där om att han har hittat flera på internet som har drabbats av skador efter epidural/ryggbedövning. Jag sökte därför själv på epiduralskador på google och hittade två kvinnor som har skrivit på ett forum om att de har fött barn under hösten 2010 och nu uppvisar de skaderelaterade besvär och är naturligtvis oroliga. De åkte också "bara in till BB för att föda barn". De har ju självklart inte heller tagit med i beräkningen att de kan få men för livet som kan påverka hela deras framtida liv. Nu säger inte jag att de kommer att bli lika sjuka som jag och den andra kvinnan som jag berättar om blev, men jag har full förståelse för om de känner oro.
Ingen kan väl ens i sin vildaste fantasi drömma om att det här skulle kunna hända bara för att man ska föda barn
Det kan ju leda till ekonomisk katastrof för oss och våra familjer när vi får ta alla fördyringar själva som uppstår på grund av våra sjukdomar som har orsakats av felbehandlingen vid förlossningen.Vi kan inte vara ute i arbetslivet längre för vi kan och orkar inte arbeta. Så vi kan inte bidra till familjens försörjning längre med annat än den "lilla" sjukersättning som vi har. Vi har på grund av det stora inkomstförluster och någon positiv löneutveckling har vi inte haft på många år.
Yrkeskarriären bara försvann i ett slag och helt plötsligt är vi lågavlönade förtidspensionärer utan att kunna göra något åt det. Vi får väldigt mycket mindre pension än om vi hade kunnat arbeta kvar på våra jobb.Vi har stora fördyringar för vår sjukdom. Dessutom har vi och våra familjer åsamkats ett oerhört stort lidande och många problem till följd av felbehandlingen. Våra sociala liv är betydligt sämre än det var innan förlossningen. Vi orkar så mycket mindre än tidigare och klarar t ex inte av att städa hemma och en hel del annat som vi inte heller klarar av längre. Vi måste ha hjälp med så mycket som vi klarade av själva tidigare. Sånt som "friska" människor tar för självklart. Våra liv handlar numera mer eller mindre om vår sjukdom. Om hur vi ska klara av dag för dag med intag av mediciner i rätt tid med behandlingar och biverkningar av mediciner. Planera så att det inte blir medicinglapp precis när vi ska göra något viktigt. Att få livet att fungera så bra som möjligt för oss och våra familjer och att orka med våra liv och att hålla oss på benen.
Vi har inget annat att välja på, vi har ingen valfrihet längre.
Jag undrar över varför inte vi patienter som har råkat illa ut med ryggbedövning får ersättning i form av skadestånd och livränta?
Det är ju inte vårt fel att vi blev felbehandlade, vi kunde inte ha gjort något annorlunda.
Hur kan vi bli ansvariga för konsekvenserna av felbehandlingen?
Hur blev det bara vårt problem?
Jag kan inte förstå varför man ger ryggbedövning i så stor utsträckning när det kan vara så farligt. För när det slår fel så drabbar det så oerhört hårt. Varför riskerar man det? Framförallt vi drabbade som får leva med handikapp livet ut och även våra familjer, har väldigt svårt att förstå varför den här metoden används fortfarande i så stor utsträckning.
Felbehandlingen vid förlossningen har medfört ett oerhört lidande för oss som har drabbats med en mycket försämrad livskvalitét och ekonomi livet ut bara för att vi skulle föda barn. Vi åkte ju inte in till BB för att vi var sjuka, utan vi skulle "bara föda barn" som så många kvinnor gör under sina liv. Nu sitter vi här och kommer inte ur, med svåra handikapp och ingen ekonomisk kompensation fast vi har förlorat våra liv.
Den andra kvinnan som jag har berättat om tidigare fick i och för sig en ersättning från regeringen ex gratia på 200.000 kr för något år sedan, men vad är 200.000 kr för ett helt liv förstört? Inte mycket med tanke på hur mycket det har kostat henne både i lidande och ekonomiskt.
Jag har inte fått någon ersättning alls utan istället har jag processat mot PSR/LÖF och gått ända upp i skiljenämnd och betalat advokatarvode och ändå inte fått någon ekonomisk ersättning från patientförsäkringen. Dessutom har jag fått anstränga mig väldigt mycket för att söka hjälp och stöd och motivera och förklara för alla människor/läkare och andra vad som faktiskt har hänt mig eftersom jag inte har något orsakssamband fastställt även fast jag tycker att jag har det som jag skrev i mitt förra inlägg.
Jag måste bevisa att det som har hänt verkligen har hänt trots att jag har alla kända, svåra och typiska symtom som kan uppkomma vid felaktigt handhavande av epidural.
Försök att tänka er in i att det här skulle hända er själva eller någon närstående.
Hur skulle ni reagera då?
Skulle ni tycka att det var OK?
"Henri" som har lämnat en kommentar på mitt sista inlägg här på bloggen har kommit med väldigt kloka synpunkter. Han berättar där om att han har hittat flera på internet som har drabbats av skador efter epidural/ryggbedövning. Jag sökte därför själv på epiduralskador på google och hittade två kvinnor som har skrivit på ett forum om att de har fött barn under hösten 2010 och nu uppvisar de skaderelaterade besvär och är naturligtvis oroliga. De åkte också "bara in till BB för att föda barn". De har ju självklart inte heller tagit med i beräkningen att de kan få men för livet som kan påverka hela deras framtida liv. Nu säger inte jag att de kommer att bli lika sjuka som jag och den andra kvinnan som jag berättar om blev, men jag har full förståelse för om de känner oro.
Ingen kan väl ens i sin vildaste fantasi drömma om att det här skulle kunna hända bara för att man ska föda barn
Det kan ju leda till ekonomisk katastrof för oss och våra familjer när vi får ta alla fördyringar själva som uppstår på grund av våra sjukdomar som har orsakats av felbehandlingen vid förlossningen.Vi kan inte vara ute i arbetslivet längre för vi kan och orkar inte arbeta. Så vi kan inte bidra till familjens försörjning längre med annat än den "lilla" sjukersättning som vi har. Vi har på grund av det stora inkomstförluster och någon positiv löneutveckling har vi inte haft på många år.
Yrkeskarriären bara försvann i ett slag och helt plötsligt är vi lågavlönade förtidspensionärer utan att kunna göra något åt det. Vi får väldigt mycket mindre pension än om vi hade kunnat arbeta kvar på våra jobb.Vi har stora fördyringar för vår sjukdom. Dessutom har vi och våra familjer åsamkats ett oerhört stort lidande och många problem till följd av felbehandlingen. Våra sociala liv är betydligt sämre än det var innan förlossningen. Vi orkar så mycket mindre än tidigare och klarar t ex inte av att städa hemma och en hel del annat som vi inte heller klarar av längre. Vi måste ha hjälp med så mycket som vi klarade av själva tidigare. Sånt som "friska" människor tar för självklart. Våra liv handlar numera mer eller mindre om vår sjukdom. Om hur vi ska klara av dag för dag med intag av mediciner i rätt tid med behandlingar och biverkningar av mediciner. Planera så att det inte blir medicinglapp precis när vi ska göra något viktigt. Att få livet att fungera så bra som möjligt för oss och våra familjer och att orka med våra liv och att hålla oss på benen.
Vi har inget annat att välja på, vi har ingen valfrihet längre.
Jag undrar över varför inte vi patienter som har råkat illa ut med ryggbedövning får ersättning i form av skadestånd och livränta?
Det är ju inte vårt fel att vi blev felbehandlade, vi kunde inte ha gjort något annorlunda.
Hur kan vi bli ansvariga för konsekvenserna av felbehandlingen?
Hur blev det bara vårt problem?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)